I utställningen Horisont utforskas gränslandet mellan det synliga och det tänkta. Genom mina verk närmar jag mig horisonten både som ett bildligt motiv och som en filosofisk idé — en linje mellan världar, en punkt för längtan, en plats där något tar slut och något annat kan börja.

Varje verk i utställningen är en tolkning av en horisont: geografisk, emotionell, existentiell. Horisonten som något ouppnåeligt men samtidigt ständigt närvarande. Som en riktning snarare än en destination.

Horisont är en inbjudan till betraktaren att stanna upp, att följa blicken utåt — och inåt.